Nu var det ett tag sedan jag skrev något, enda orsaken är tidsbrist, så här kommer en liten uppdatering över vad vi haft för oss :-).

Fandango rör sig helt ok nu och idag var vi ute på en skogspromenad. Han var pigg (med Fandango-mått mätt) och började på eget bevåg att trava på grusvägen (på väg BORT från stallet). Jag lät honom trava på, så länge han själv tycker det är ok så är det bara bra att han börjar att belasta sig lite mera. Jag försökte fota honom med mobilkamerna:

När jag går med honom så tycker jag om att han går framför (tömkör fast med ett grimskaft :-)), det är betydligt roligare för oss båda och jag gillar att titta på honom. Leder jag honom vid huvudet så går han i regel helt bakom mig o lullar och kan inte låta bli att smånafsa i mina kläder. Det är nu ca 9 månader sedan han fick sitt svåra fånganfall.

Nöjd pålle:

För en vecka sedan körde jag traktor i hästhagen. I värsta blötan o slasket passade jag på att röja runt foderhäcken (den står grusplanen). Det var ansamling av gammalt bajs och foder i en härligt multnande klegga som blev bortrensat. Största problemet var att hålla bort hästarna. det tog ett tag innan de fattade att matte blev helt rabiat om man pillade på traktorn...

Framförallt var det en vattensamling i motvikten där bak som var mycket spännande, alla fyra trängdes där en stund. Här har jag varit galen så det är bara Broszka som står där:

Så till det stora mysteriet! Vad händer med Broszkas svans i närvaro av föl och varför drabbar det bara henne...

När Compañero var föl hos mig så var plötsligt nästan hela Broszkas svans borta. En kommentar av skumma människor i skogen till en tjej i stallet gjorde att vi misstänkte att den var kapad av människohand. Tills Linda en dag såg Compañero (inte Broszkas föl) stå med den kvarvarande svansstumpen i munnen... Han fick skulden men jag har aldrig helt varit övertygad. I våras hade svansen vuxit ut rätt bra, men nu! Huuuu, den är på väg bort!!! (ursäkta extremt skitig häst):

Ultimada har låång fin svans (och spenderar dygnet med att äta eller stå i lösdriften):

Och så till dagens sista punkt. För att glädja Göte ;-), här kommer vovvarna!

Så här såg de ut efter förra helgens tävlingslydnads-kurs (2 dagar intensiv hundträning):

Mio i schäslongen (hur stavas det?):

Birk i soffan:

Soffa för två:

Jag brukar säga att de rullar ihop sig som kanelsnäckor :-)