Det har blivit skogsridning både igår och idag och det går framåt för varje gång. Fandango kan nu skritta på riktigt bra, han svarar snabbt och bra framåt o ökar på steglängden i skritten - dessutom så har hans grundtempo blivit betydligt högre. Långa fina kliv. Sist när vi red ut ihop med Jabeque o Eldis så höll han samma fart som Eldis i skritten, och gick inte att få att öka - Eldis är en shetlandsponny... Nu hade han nog kunnat iallafall nästan hänga med i Jabeques tempo. Vi har börjat leka lite på samma sätt i traven också de korta sträckorna vi travar och det händer iallafall nåt när vi ökar på men travsteget är ju inte så himla bra direkt så det känns mest som om benen går väldigt fort men vi rör oss inte särskilt hastigt framåt. Galoppfattningarna har också blivit bättre, han vet vad jag vill nu och verkar tycka det är kul. Idag gick han otroligt nog över bron utan att stanna på hemvägen, han drog ned tempot o tittade väldigt noga men fortsatte rakt över. Duktig Dango! Jag tycker det är så himla kul att rida nu så jag vill bara göra mer, men vi tar det lugnt.

Som jag har skrivit tidigare så är Brisa en liten häst med väldigt mycket attityd. De senaste dagarna har jag lagt ned lite tid på att träna henne närhelst jag befinner mig i hagen. Rätt inställning (dvs snäll o vänlig med huvudet mot matte) belönas och fel attityd (backar mot mig med bakändan för att sparka, kommer med öronen grinigt bakåt o är allmänt otrevlig) resulterar i nåt helt annat än det hon är ute efter.

Inom hundträningen pratar man mycket om resursförsvar och det är det Brisa pysslar med (enligt min åsikt). Dvs hon vill ha skottkärran (hon gillar att stretcha benen på den, ska ta en bild nån dag) och försöker därmed hindra mig från att lämna hagen med den, köra den överhuvudtaget osv. Hon vill ha presenningen med halm som jag bär bort till lösdriften för att strö med och vänder rumpan till o kickar för att få den. Hon vill ha morötter o annat från min ficka och försöker hota sig till dem. Hon vill inte att jag går ut ur hagen överhuvudtaget (jag kan ju vara kul) och försöker hindra mig från att gå. När man kommer med kraftfoderhinkar sparkar hon på de andra hästarna och hotar mig för att få mig att sätta ned dem... Ja, listan är lång men allt handlar om nåt hon vill ha. I övrigt är hon oerhört go, trevlig, mysig o snäll (jag vet, hon låter som ett monster). Nu jobbar jag med att alltid i närheten av henne vara på alerten och belöna all rätt attityd med uppmärksamhet o ibland morotsbitar, och all fel attityd resulterar i tvärtom mot det hon vill - dvs försöker hon hota sig till skottkärran så går skottkärran nån annanstans alternativt så jagar jag bort henne (med spaden, hon är förbaskat långbent när hon slår o jag vill inte riskera att få en smäll), vill hon hota sig till morötter från fickan så kommer det inga och matte går nån annanstans, när hon försöker valla mig så är jag mycket noga med att inte stanna. Men det som jag anser är viktigast (jag har klickertänket påslaget med Brisa, jag tror helt enkelt att den metoden kommer att funka bäst för oss båda två) är att jag ALLTID belönar rätt attityd. Det är helt uppenbart att hon har fattat att hennes beteenden påverkar mitt beteende och att hon rätt snabbt har insett vad som funkar - hon är absolut en väldigt smart häst. Det jag inte gillar med henne är att hon ger sig på att sparka på de andra hästarna, de gamla stona borde vara rätt överlägsna en ettåring tycker jag och speciellt Broszka som är ett mycket starkt ledarsto. Fast jag har märkt att deras bemötande mot Brisa har börjat bli tuffare också, hon betraktas nog inte som ett föl längre och får nu flytta sig undan för de stora damerna. Nu tycker säkert nån att jag ska lappa till henne rejält så hon passar sig sedan, men problemet är att Brisa är inte särskilt rädd av sig. Mina erfarenheter från Fandango som mycket jobbig 2-åring gör också att jag undviker "ge stryk-metoden", på honom resulterade det i en häst som blev grymt skicklig på att hugga snabbt och försvinna fort... När jag gick över till klickertänket och aktivt lärde honom vad han skulle göra så blev livet genast mycket lättare för oss båda. Just nu försöker jag aktivt lära Brisa vilken attityd som ger henne det hon vill ha. Jag hoppas bara att jag är tillräckligt duktig på den här typen av träning numera för att få det att funka - det är bara det det hänger på.

Hade jag haft henne i box om nätterna och tagit in o ut från hagen som vid "vanlig" hästhållning så hade problemen förmodligen inte märkts överhuvudtaget. Som sagt, i annan vanlig hantering är hon en helt underbar liten gosig o snäll häst. Nu går de på lösdrift och det är så jag vill ha det, så det är bara att se till att träna.