Sedan januari 2022 finns en ny hund i mitt liv, lille Peanut som är en blandning av bichon havanais och dvärgpudel. Äntligen en hund att träna med igen!

Tidigare hundar

Mina två älskade dalmatiner-pojkar (kastrerade) som inte längre finns i livet lärde mig oerhört mycket om hundträning. Levnadsglada, energiska och alltid pigga på att träna. De var helsyskon fast ur olika kullar och väldigt olika i sina personligheter.

Med Birk (2005-2017) tränade jag freestyle, agility, rallylydnad och allt möjligt och gick mägder med klickerkurser (och höll i en del själv), Birks energi tog aldrig slut och vi fick även träna en hel del på hur man gör när man tar paus. Birk var min själsfrände i hundväg, det var kärlek från första gången när han charmade in sig (vi skulle inte ha hund) till sista andetaget. 30 kg glädje och bus. 

Med Mio (2006-2018) lade jag mycket tid på att träna hans reaktioner på andra hundar (och andra djur med för den delen), han hade svårt för det sociala (men älskade människor) och fick tränas i att tolerera andra hundars närvaro och att kunna använda annan kommunikation med dem än att göra utfall. Mio var i mångt och mycket en problematisk hund som samtidigt var oerhört smart och hade en enorm kroppskontroll och rörlighet. Det är verkligen inte alla 30-kilos-hundar som kan stå på bakbenen med framtassarna fritt i luften och plocka äpplen o päron från träden (eller hallon för den delen) fram till 11 års ålder! 

Innan prickpojkarna hade jag haft collie. Jag växte upp med en collie vid namn Teddy som jag lärde en massa trix som att hoppa över hinder och krypa under hinder, gå spansk skritt (jag ville ha en häst) och en hel del annat. 

Under studietiden köpte jag en collie som hette Brian som behövde nytt hem, han var då 4,5 år gammal och kunde sitt namn och att sitta vackert men inte så mycket mer. Med honom började jag lära mig träna hund belöningsbaserat "på riktigt". Klickerträning överhuvudtaget var väldigt nytt i Sverige då (runt 1994) och internet var inte som nu så det var svårt att hitta information. Brian visade sig efter ungefär ett halvår ha kronisk smärta i armbågarna och med honom fick jag verkligen lära mig hur smärta påverkar en hunds beteenden och hur jag kunde träna för att göra livet lättare för oss båda.