I måndags tog jag ut Brisa i hagen bredvid de andra. Det blev träning med mycket störning kan man ju säga... Jag förstår varför många föredrar att börja träna unghästar i sitt ridhus... (som jag inte har) Samtliga hästar i hagen bredvid for omkring som tokar i full galopp och så här i efterhand måste jag tycka att Brisa trots allt var rätt duktig, fast just då kändes hon stökig. jag upptäckte några saker som behöver övning - att vända bort från mig när vi vänder helt om tex. Ett misstag jag gör med varje häst känns det som, det är ju enklare (kortare väg) för mig att låta hästen gå runt mig, men det leder till problem när de blir stressade och börjar snurra runt mig på en liten volt. Nåväl, vi fick till lite travsteg utan skutt (klick o belöning efter 3-4 steg, hon var lite segstartad för det mesta) och hon verkade börja förstå att vad jag menade när jag försökte få henne att vända bort från mig i svängarna.

Idag tog vi ett pass igen. Den här gången hann vi inte ens ur hagen innan resten av flocken satte igång. När jag skulle öppna grinden i bortre delen av hagen så var hela flocken samlad bakom Brisa, i samma sekund satte alla av i full galopp bort mot ligghallen 50 meter bort... Det var då jag insåg att Brisa är underbar. Hon stod o trampade på stället med löst grimskaft, sänkte hela framdelen o svängde lite med huvudet fram o tillbaka men stod still!!! Ut i hagen bredvid och lite skritt fram o tillbaka, lite stå stilla och sträcka huvud o hals framåt, o sen lite trav (idag kunde hon trava åt båda hållen, det gick inte igår). Hon var mera framåt idag och ville verkligen trava, lite väl mycket tyckte jag - man måste skritta lugnt först innan jag släpper fram i trav. Hittade ett nytt problemområde och det är att flytta framdelen från mig för tryck, så det övade vi lite extra på från grunden. Hon blir rätt fort frustrerad och uttråkad och då börjar huvudet veva åt alla håll, samt att hon gärna vill tränga emot mig och börja cirkla runt mig. Lite skutt o hopp o bakutsparkar blev det men det känns som om hon har koll och verkligen håller det på lite avstånd från mig och idag var det betydligt mindre än i måndags.

Vi gick tillbaka till hagen och hon gick lugnt in genom grinden o stod still tills grimman var av. Jag sade varsågod och hon tryckte till o for iväg i full galopp mot ligghallen... Ja, hon har nog rätt bra självbehärskning...  

I söndags var jag en snabb sväng hos Aéreo för att se hur han såg ut. Han bor ju hos Åsa i Rolsberga som inte är särskilt långt bort men det blir inte så ofta av att jag åker dit ändå. Varje gång jag ser honom blir jag förvånad över hur otroligt vackert huvud han har. Det är så synd att han har knotteksem för han är i övrigt en himla fin och trevlig liten häst. Jag bestämde mig iallafall för att han ska med på exteriörbedömning för hispanoaraber i Åstorp i början på maj (se www.fshs.se), har jag tur så är det nån åskådare som blir kär i honom. Annars blir det nog snart hemflytt och inridning för Aéreo. Åsa har bestämt sig för att sälja sin ardenner så då kommer Reo hem igen. Han är ju 4 år nu så det blir bra att ta tag i inridningen nu. Jag hade inte med nån kamera till Reo, men så här såg han ut för ca 1 år sedan:

Förresten... Jag och vovvarna har blivit kändisar... Åsa har skrivit en jättefin bok om "vardagslydnad med klicker" för hundägare och prickarna med matte finns med på flera bilder. En bra bok, köp den!!! Åsa Jakobsson heter författaren.