Tänkte flytta hit hundarnas träningsdagbok från bloggen för att slippa hålla på och logga in på två ställen.

Idag har jag äntligen invigt min fina draghunds-cykel (undrar vad det heter egentligen). Mio har fått testa den nu, jag återkommer med rapport om Birk. Cykeln är en trehjuling med ett hjul fram och två i bredd bak, inga pedaler att trampa på utan man står med en fot vid varje bakhjul. Jag hade en plan för hur jag skulle lära in det här fint och korrekt med klickerträning... Haha, jag blev ivrig och när däcken var pumpade, selen inköpt och hjälmen på så kopplade jag Mio framför cykeln (+ med halsband och lina på) och tänkte - det är väl bara att testa!

Det var många saker att lära sig...

1. Selen går bak på rumpan och haken som kopplas i den från linan hamnar, när hunden är stilla, precis vid svansroten/anus - äckligt sade Mio och ville bara sitta ned ihopkurad... efter en stund så vande han sig dock.

2. För matte som har fartskräck och avskyr att stå på saker som rör sig så var det intressant att hålla reda på draglina, koppellina, lättrullande cykel (åt alla håll), vimsig hund och mina egna fötter... Tur att inte Mio ville springa fort.

3. Det var jobbigt att släpa på matte tyckte Mio. Koppelträningen har gjort en del effekt :-). När han väl lyckades dra så var tempot skritt! Jag fick honom att springa i trav också men då fick jag hålla farten uppe genom att leka sparkcykel-körning.

4. På hemvägen drar de nästan aldrig i koppel, Mio drog inte cykel heller, han gick fint bredvid... Jag blev riktigt glad de få gånger han drog mot en luktfläck haha.

5. Man blir överhettad av att ha på sig mössa+cykelhjälm samt underställ, fleecetröja, säkerhetsväst och sommarjacka om man ska sparka sig fram genom skogen... Jag trodde det skulle vara kallt att stå på en cykel haha.

Slutsats, jag kanske ska köra min planerade variant istället med att dra mot musmatta eller godisskål... Fast vi hade rätt kul ändå, de tråkiga koppelpromenaderna kan slänga sig i väggen!

Nu ska jag ut o testa med Birk!

Uppdatering:

Nu har jag kört med Birk också! Det var lättare än med Mio, dels blev väl jag mer van och sedan så struntade jag i extrakopplet på honom (räknade med att det gick att få stopp på honom om det skulle behövas). Så mycket dragande blev det väl inte men efter en stund klarade han att dra cykelns tyngd i skritt och han blev inte rädd när jag sparkade fart så han fick trava med. Det blev till och med galopp i en nedförsbacke där cykeln rullade på av sig själv. Birk verkade tycka att det var lite konstigt men kul, han blev faktiskt inte ens rädd när han flera gånger lyckades vända runt och trassla in sig i draglinan (det var bara lite obehagligt). På hemvägen mötte vi grannen med barnvagn och ett cyklande barn. Birk var duktig, han gick fram emot dem men verkade komma på att när man möter folk så vankas det godis hos matte och vände tillbaka och fick frolic.

Kul var det! Nu är iallafall jag lite trött :-)